dear diarieJa, nu är Andreas i Magaluf och gör gud vet vad. Fick ett supergulligt sms där det står att han är framme och att han älskar mig. Varför mår jag såhär då? Kommer nog inte känna ro i min själ förrän han är hemma på svensk mark igen. Killar förstår inte alla dessa känslor som kan bubbla i en tjejs kropp, alla dessa tankar som flyger omkring i en tjejs huvud.. Killar förstår inte hur det är att vara tjej och sitta på andra sidan jorden (känns det som) och veta att den man älskar är flera tusen mil bort i ett land där droger, sex och alkohol går att få tag på runt hörnet.Jag litar på Andreas till 110%, men det är fler människor som är i Magaluf samtidigt. Hur ska jag veta att till exmpel "Greta" från Norge inte försöker något med han. Eller att "Chris" från London inte gör något mot Andreas. Åååh alla dessa tankr kan inte vara bra någonstans. Nu ska jag faktiskt försöka sova lite, det känns som om ju snabbare jag går och lägger mig ju snabbare kommer Andreas hem..
