why does it feel so good to be bad?

Äntligen har jag skaffat ork till att skriva inlägget som skulle skrivas om torsdagen...

TORSDAG;

På dagen hade vi nå arbete som sööööööööööööög. Så det orkar jag inte ens skriva om..

Efter skolan åkte jag till bästa Sofia :)  Fick go middagen där, stuvade makaroner och korv. Var iaf ruskigt gott, riktigt länge sen man åt stuvade makaroner. Sen låg vi mest på sängen och snackade om allt mellan himmel och jord, + att jag provade typ heeeeeeela Sofias garderob, snodde med mig en blå tjocktröja och ett par underbart mysiga jeans. Vi drog sedan ut på "byn" och träffade bland annat min babyy.

Sov hos Andreas på kvällen vilket var hur underbart som helst. Meeeeeeeeeeen han va ju inte trött så va uppe till typ två tills vi började skrika på varandra om att vara tysta. Hela bråket hade verkligen INGEN mening. Till slut somnade vi iaf, =)

---

---

FREDAG;

Vaknade - skola (redovisning) - Andreas

När jag kom hem till Andreas efter skolan så la jag mig och sov för att jag skulle orka vara ute på kvällen. För jag vet hur gärna han stannar ute efter att jag har sett klart idol på Gårn. Så jag offrade mig och sov fram till middagen, i ca 4-5 timmar.

På gårn var det sjukt roligt, ju mer jag är i Obbola och på gårn lär jag ju känna folket som är där. Så alla pratar mer med mig nu än förut osv. Sofia kom även dit, de va myyyyyys.

Soc kom dit och hälsade på så vi skickade dom för att hyra film, en skräckis "The last house on the left" eftersom det va "fredagen den 13" igår, lääääskigt.. Fick ligga i babyys knä under heeeeeeela filmen. Men de gjorde inte så att jag inte blev rädd. Jag är typ rädd för allt...

Efter gårn hade stängt drog J.Häggling med oss på en sladdrunda. Åkte till Hamnen där vi gjorde 360, snurrigt värre kan jag lova. Skrek typ hela tiden. Jag är verkligen jätte åkrädd på vintern. Kan inte ens typ cykla, är så grymt rädd att ramla och jag vet inte varför. Det bara är så.

På tal om att jag lätt blir skrämd. Andreas var upp vid 04.00 för att stänga av datorn och filmen som vi sett. När han kommer tillbaka till mig SLITER han bara av mig täcket, jag blir så rädd så jag börjar att gråta. Kunde fan inte sluta, han låg och höll om mig och sa massa gulliga saker men jag bara grät =( Så han fick nog lite dåligt samvete för det där. Men han kunde ju inte veta att jag skulle börja gråta. Eller hur?



Nämen, jag ska nog ta och sova ett tag. Är trött + att jag har innebandy match imorn kl 12.00 på sjöfruhallen div 2 mot UmeCity.

Gnatt alla!!