why does it feel so good to be bad?

Idag när jag skulle hem ifrån stan kom det fram en utländs kille till mig och han sa så här;
han; Hej, jag såg att du satt utan för Max och jag tyckte du såg ut som en fin flicka.
jag; Hej, jasså?
han; Ja och jag har en fråga, skulle jag kunna få ditt nummer?
jag; haha, nä jag lämnar inte ut nummer till folk jag inte känner plus att jag har pojkvänn.
han; men vi kan lära känna varandra, jag bor här i umeå.
jag; nä de kan vi inte, och jag bor inte här utan jag bor i Stockholm, hälsar på här under sommarlovet för att min kille bor i stan och jag ska snart till han efter han slutat jobba. Sen åker jag hem efter sommarlovet.
han; Men vi kan träffas tills du ska hem igen.
jag; nä tyvärr, det går inte.


Några minuter senare kommer det fram en till kille, men han orkar jag inte lyssna på så jag tar på mig mitt headset och musiken på högsta volym. Puuuuh tänkte jag, äntligen slut med allt sånt här. Men gissa om jag hade FEL..

Vid nolia kommer det fram en kille till, men jag cyklar så fort så han inte hinner säga något utan han bara kollar på mig ler och höjer sina ögonbryn ett antal gånger -.-

Mimi och André kunde iaf inte sluta skratta när jag berätta det här... FETT DRYGT !!!

BYEEE

---